“Du kommer inte att vara nöjd med någon annan nu, eller hur?”
Ja, de menade allvar med det, och det är svårt att hitta samma tillfredsställelse i något annat efter att ha varit på en Ae! group livekonsert.
Ae! group—Yoshinori Masakado, Seiya Suezawa, Richard Keita Kusama, Ken Kojima och Masaya Sano—har officiellt nått en viktig milstolpe i sin karriär med sin LIVE TOUR D.N.A 2025, deras största arenaturné hittills, som lockade totalt 360 000 fans över 30 framträdanden i 7 städer. Turnén firar deras efterlängtade första album D.N.A, släppt på gruppens årsdag den 18 februari, där de fem medlemmarna visar sin utveckling som artister och performers – och för första gången sätter de sina originallåtar i fokus.
Scenkonceptet baserades på albumets “D.N.A”-tema och förvandlade arenan till ett futuristiskt forskningslabb, där gruppens unika “komponenter” – sång, dans, liveband och humor i Kansai-stil – fick lysa.
Setlisten bestod av 27 låtar—alla deras original sedan formationen 2019 till D.N.A albumet—och Seiya stod i spetsen för scenregi, produktion och kostymdesign.
Swedish-Japanese Performers Association hade äran att se Ae! groups turné för tredje året i rad – först deras nationella turné 2023, sedan konserten i Yokohama i augusti 2024. Här är några av höjdpunkterna från turnén medan vi väntar spänt på releasen av showen på DVD/Blu-ray!
När ljusen släcktes och öppningsfilmen rullade steg förväntan i arenan till sin höjdpunkt. För första låten klev de ut ur kapselliknande konstruktioner högt upp på huvudscenen, som om de hade bevarats bara för detta ögonblick – för denna konsert. “《A》BEGINNING” slog till som en defibrillator och startade showen – och våra hjärtan – på samma gång.
Förra turnén började inte med den men denna gång? De deklarerade det. Högt, tydligt och levande: Vi har debuterat.
Förra årets turné hyllade också deras debut men denna gång kändes det ända ned i tåspetsarna hur intensivt Ae! group har jobbat det senaste året för att bevisa att de har vad som krävs att vara i framkanten av Japans—och världens—musikindustri.
De vita, nästan flytande versionerna av deras gamla silveroutfits från när de tillkännagav deras debut fångade varje ljusstråle och Seiyas röst flög som vanligt genom arenan. Sedan debuten med låten har de ständigt förbättrat framträdandet och detta var inget undantag. Varje gång känns det som att Seiyas sång – hans höga ton i bryggan och adlibs i sista refrängen – blir kraftfullare och mer imponerande.
Medlemmarnas energi var elektrisk från start och man kunde känna hur publiken kollektivt lutade sig fram i vördnad. Scenografin knöt skickligt an till “DNA“-temat som om vi bevittnade gruppens födelse inför våra ögon.
En av albumets huvudlåtar, “Colorful Days“, förde med sig kaos. Arenan blev kolsvart och de första tonerna ljöd medan glittrande konfetti föll mjukt över publiken. När ljusen åter tändes stod medlemmarna – som tidigare kommit in i eleganta vita kostymer – nu i färgstarka, kontrasterande outfits. Kontrasten var inte bara visuellt slående utan även känslomässigt stark; det kändes som en förkroppsligad version av låtens budskap om ljus och glädje. Ett ögonblick som fick en att häpna – och sedan le genom hela numret.
När de tog tillbaka publikfavoriten “Party-Aholic” stod inga hjärtan stilla. Jämfört med förra årets mer mystiska framtoning hade de denna gång utvecklats från lådor till fåtöljer, vilket gav ett mer moget uttryck. För en stund kändes det som att vi klivit in i en förbjuden romantisk roman, där Ae! groups medlemmar var huvudpersonerna redo att förtära oss. Vilket, åh ja, det gjorde de verkligen…
Seiyas mörka tonläge – något som inte alltid får lika mycket uppmärksamhet som hans höga register – har fått en imponerande djup och fängslande klang. I kombination med låtens känslomässiga innehåll blev resultatet oemotståndligt. Denna rika och resonanta ton förhöjde hela framträdandet och lämnade ett bestående intryck.
“Joyato” (常夜灯) är en kärleksballad – den första i sitt slag för Ae! group. En flyktig kärlekssång i mörkret som ropar efter en ouppnåelig kärlek men som ändå håller fast vid hoppet. Den visade verkligen upp alla fem medlemmars röster, både individuellt och i harmonier som en samspelt enhet.
Låten rör vid kärlekens bittersöta natur och fångar den ständiga spänningen i en värld där ideal suddas ut, system fastnar och identitet blir ett slagfält mellan självbestämmande och yttre förväntningar. Det är en sång av motsägelser: resignation och motstånd, trötthet och glöd.
Den känslomässiga resan fortsatte. Med balladen “Never End” visade Ae! group upp sina röster som aldrig förr. Masayas röst ekade genom arenan, studsade mot de höga taken och skapade en melodi som dröjde kvar även efter att han sjungit klart. Varje ton bar på en tyngd av känsla och drog in publiken i ett ögonblick av stillhet.
Det var Ae! group i sitt mest sårbara tillstånd men också på toppen av sin musikaliska förmåga. Låten lyfte fram deras råa och autentiska relation till musiken och hur deras röster i sig är en del av deras styrka.
På vissa ställen såg det ut som att medlemmarna var nära att börja gråta när de stod på lyftarna och sjöng från hjärtat, blickandes ömt ut över publikhavet. Penlights i publiken liknade ett hav av stjärnor under dem och skapade en oförglömlig syn.
“AKAN”, den högt uppmärksammade danslåten skriven av Ayumu Imazu, markerade ett tydligt tonbyte i setlisten. Stram belysning, lasershow och skarp, modern koreografi – en av deras mest sofistikerade dansrutiner hittills. Samtidigt var det uppfriskande att se Ae! group utforska ett mer moget sound utan att förlora sin karaktäristiska Kansai-glimt.
Om “AKAN” var cool och kontrollerad, var “ROCKN’POP” det vilda kortet. Medlemmarna kom upp från scengolvet och levererade ren adrenalin från första slaget. Eldflammor, djärv ljussättning och en scen som vibrerade av energi – det gick inte att titta bort. Låten stack ut med ett grungigare och hårdare rockljud, och harmonierna gav en genuin livekänsla som fick en att känna sig levande.
Den här låten lutade sig mot det storslagna, och gruppen levererade med fullständig självsäkerhet. Det var ett av numren där man kunde känna hur varje hörn av arenan kom till liv – ljus, ljud, fans och artister som rörde sig i perfekt samspel.
Musikaliskt står “ROCKN’POP” ut som ett mästerverk där Ae! group visar sina styrkor samtidigt som de utforskar ett mer grungy och hårdrockigt sound utanför sina vanliga poparrangemang. De fängslande stämmorna genom hela låten ger en genuin livekänsla som verkligen får en att “feel alive“. Även om vissa toner inte är perfekt träffade så är passionen och äktheten obestridliga och tränger djupt in. Inga små skavanker kan minska den vibrerande atmosfär Ae! group skapar och som fyller hela scenen och arenan med liv.
“RED ZONE” blev också snabbt en av höjdpunkterna. Det är en adrenalinfylld topp i setlisten där låtens pulserande beat och skarpa, synkroniserade koreografi höll publiken på tårna från början till slut. Den höll kvar känslan av att vara levande i stunden genom att sätta arenan i brand med sin obevekliga energi förstärkt av slående sceneffekter.
Den visuella effekten var obestridlig. Dramatiska eldflammor sköt upp i perfekt takt med musiken, och under den sista refrängen flyttade sig medlemmarna från huvudscenen till mittscenen.
”Om bara en person till där ute får energi från oss, så gör det mig glad. Vi är på väg in i vårt andra år och vi ska jobba ännu hårdare – så även om det bara är lite… egentligen vill jag att det ska vara mycket – men om ni kan hjälpa till att sprida ordet om Ae! group till fler människor skulle det betyda så mycket.” – Seiya Suezawa
Senare tog “Gotta Be” energin till ännu en nivå högre. Som deras andra singel och utan tvekan en av deras mest dansintensiva låtar så var koreografin snabb, exakt och obeveklig. Den unika scensättningen – en femsidig, rörlig ram formad som ett “A” – omslöt medlemmarna i rörelse när de dansade på en roterande mittscen. Det skapade en flerdimensionell effekt som var visuellt häpnadsväckande. Man kunde inte låta bli att imponeras av deras uthållighet och rumsmedvetenhet, särskilt med den extra komplexiteten från de rörliga scendekorationerna.
Det är fräscht, upplyftande och drivande och handlar inte bara om att leverera underhållning av högsta kvalitet; det handlar om att påminna alla om Ae! groups resa – en väg präglad av hårt arbete, utveckling och en obeveklig drivkraft att utvecklas. Textraden ‘Let’s speak of impossible dreams, and sing your endless songs’ är inte bara en spegling av gruppens vision utan också en inbjudan till deras fans att övervinna utmaningar tillsammans.
Sloganen “Resonate”, som vävs in genom hela låten, är mer än bara en slagkraftig fras – det är en filosofi. Ae! group vill resonera inte bara med sina hängivna fans utan även med nya lyssnare. Det upplyftande tempot, den energiska koreografin och de hoppfulla texterna samlas till en låt som förkroppsligar gruppens resa framåt.
De kommer att “resonera”, definitivt. Det handlar inte bara om musik; det handlar om att göra intryck, lämna ett bestående avtryck, ta tillvara på möjligheter och fortsätta framåt trots utmaningar – och det är något som ligger i Ae! groups innersta kärna.
Och precis när vi trodde att vi var slut på energi, då kom “Hoko” (咆哮) in som ett rytande vrål. Detta var Seiyas moment to shine som main vocalist och den andliga syskonlåten till “PRIDE” – men hårdare. Han gav allt. Även om man kan oroa sig för hans stämband så lyckas han leverera varje gång. En sann uppvisning av Ae! groups stolthet.
Det är ett rocknummer på full gas som kändes som gruppens själ blottad och som gav gåshud långt efter att showen var över. Med varje medlem vid sina instrument lystes scenen upp av strobljus och effekter som matchade låtens intensitet och alla fick chans att visa upp sin musikaliska skicklighet – från Kojikens ofta förbisedda keyboard-solo till Richards konstant växande bas-skills.
Men det som personligen fastnade var Masakados häpnadsväckande gitarrspel som var fullt synligt och han fängslade publiken när han spelade på sitt älskade instrument. Hans gitarrspel gav uppträdandet en låga utan dess like med ett elektrifierande tungt riff redan från början som sedan fortsatte genom hela låten. Hans precision under solo delarna, hans intensiva fokus och hur hans ton skar igenom flammor och ljus skapade en obestridlig effekt. Synergin mellan hans gitarr, Seiyas röst, de imponerande pyrotekniska effekterna och gruppens koreografi såg inte bara ut som en rockshow – det kändes som en.
Seiyas höga, kraftfulla sång vrålade bokstavligen ovanpå ljudet av gitarrer och trummor – ett oförglömligt ögonblick där prestation mötte passion. Återigen, Seiyas sätt att sjunga handlar inte bara om teknik och finess. Det handlar om passion och att beröra och det är något man inte kan lära sig – det är något man föds med och slipar. Det är inget som studioinspelningar kan fånga, utan något som är exklusivt för liveshower och Seiya är helt enkelt en naturgåva på det.
Penlights lyste upp arenan i vågor av färg, eldflammor vrålade vid refrängen, och publiken deltog – inte av plikt, utan av instinkt. Hettan var ömsesidig; man skulle kunna beskriva det som en kärlek fritt utbytt mellan Ae! group och fansen.
Detta var inte bara ett bandnummer; det var en katartisk frigörelse, både för gruppen och publiken.
Det var en sann påminnelse om Ae! groups rötter – om bandidentiteten de slipade på redan innan debuten och deras förmåga att få vilken scen som helst att vråla tillbaka mot dem.
Till sist gav “Hello” den perfekta avslutningen. Avskalad från stora effekter fokuserade framträdandet enbart på sång och känslomässig kontakt. Tacksamheten i deras röster var tydlig, och när Masakado klev fram för att ge ett hjärtligt tack till fansen kändes det djupt personligt.
“Den här konserten – D.N.A – är något vi skapat, men de som verkligen andas liv i den är utan tvekan alla ni som sitter där i publiken. Tack så mycket,” sa han innan låten började, och hans ord hade aldrig känts så starka som här. “Jag skulle bli så glad om ni kunde ta in det vi uttrycker genom Ae! groups musik. Jag hoppas att det kan bli en skatt för er, precis som det blir för oss.“
Gintape som sköts ut i slutet kändes mindre som en gimmick och mer som en hyllning – till turnén, albumet och allt gruppen byggt hittills.
Precis som Masakado också uttryckte i sitt avslutningstal, låt oss gå och se de bästa känslorna och den vackraste utsikten tillsammans.
Varje ögonblick vi delar formar vilka vi är, väver en gobeläng av upplevelser som berikar våra liv. Tillsammans skapar vi en berättelse som är unik för oss – en som förblir inristad i våra hjärtan för alltid och påminner oss om skönheten i stunden och magin i gemensamma upplevelser.
En konsert med Ae! group är precis det.
Vi bär inte bara på minnena. Vi blir dem. De blir en del av vårt D.N.A.
Don’t forget to follow Ae! group on all their official accounts to keep yourself updated with the recent news!
Photo assets © STARTO ENTERTAINMENT. Used with permission.