Vad kallar man ett gäng med pojkar i paljetter, sammet och svett som fyller en hel glob inför tusentals fans?
Ett LÄGER.
ALL Johnnys’ Jr. 2023 WASSHOI CAMP! (ALL Johnnys’ Jr. 2023 わっしょいCAMP! in DOME) har tagit det bästa från Johnnys’ Jr.s från öst och väst i Japan och slagit ihop det till en magnifik konsert. För de som inte lyckades få en biljett till showen i Japan så sändes även en livestream via Johnny’s net Online. Detta gav även tusentals fans utanför Japan en chans att se sina favoriter och ta ett kliv in i den magiska världen som är Johnny’s.
Johnnys’ Jr.s är en del av Johnny & Associates som fokuserar på pojkar som ännu inte skrivits under ett skivbolag (dvs. debuterat) och kan vara antingen i en grupp eller solo. Som Johnnys’ Jr. börjar man ofta i tidig ålder för att träna på att främst sjunga och dansa. Många av de nuvarande talangerna har vart inom agenturen i mer än 5 år, till och med över 10 år.
Oavsett om man är 8, 16, eller 28 år gammal så har de alla en sak gemensamt – en brinnande passion att visa upp sitt bästa inför sina fans. Det är sällan vi får chansen att se hela skaran av 200 stycken Johnnys’ Jrs. tillsammans, speciellt med Kansai regionen. Bland de som uppträder ser vi bl.a. alla grupper från Johnnys’ Jr. Channel på YouTube men även en drös med Juniors som är utan grupp.
I motsats till andra Johnny’s konserter så är låtlistan för WASSHOI lite spretig men allt är förlåtet eftersom det ändå är 200 Juniors som ska uppträda och syftet med WASSHOI känns som att det är för att främja alla Juniors och ge alla, oavsett erfarenhet, en chans att glänsa.
Inför cirka 55 000 fans på plats i Tokyo Dome samma alla som tittar via den officiella livestreamen så startar WASSHOI med en video introduktion av alla medverkande artister där de håller upp en egendesignad skylt med sitt namn på.
En drös med Juniors öppnar showen med att visa upp sina individuella talanger, till exempel dans, svärdskonst, sång etc. Det känns lite som en fortsättning av deras tidigare, interna TV-show Johnnys’ Jr. CHAMP (ジャニーズJr.CHAMP), där Juniors fick möjligheten att tävla mot varandra med sina respektive specialiteter.
Segmentet är kortlivat och avbryts av ljud av åska och regn, följt av mystiska figurer i mörka kappor som kommer upp på scenen. Utanför livestreamens kameror sätts det upp stora vita tält runt om i arenan. Om det är något som Johnny’s konserter är duktiga på så är det alla olika sätten de väljer att avslöja sina artister på.
Denna gång så visar det sig att de mystiska figurerna är Shonen Ninja som distraherar publiken i en stund innan de vita tälten dras åt sidan för att en efter en avslöja grupp efter grupp. Ae! groups Seiya Suezawa drar igång WASSHOI med ett bullrande “Hey Tokyo Dome! Last show! Make some noise!” och första låten är Kis-My-Ft2s “FIRE BEAT”, ackompanjerat med fyrverkerier och eldshower.
“FIRE BEAT” sätter eld i publiken och arenan med sitt hårdare rock sound, likaså pojkarna som står på höjda scener som rör sig genom arenan, vilket ger även publiken som står högre upp en chans att se artisterna tydligare.
Användandet av dessa “moving stages” är något som är vanligt i Johnny’s konserter och mycket möjligt unikt då många scenupplägg skapas specifikt för vissa konserter. Förutom att det är mäktigt och coolt att se de olika sätten artisterna utnyttjar olika moving stages på så är det möjligheten att ha en chans att se sina idoler på närmare håll, oavsett vart man hamnar, som är charmen. Detta är väldigt uppskattat hos fans och det märks att man har tänkt på dem och deras upplevelse av showen när pojkarna glider sakta förbi från ena sidan av arenan till den andra.
Näst på tur är KAT-TUNs “LIPS”, ännu en tyngre låt, med en imponerande beat boxing del av Boys bes Kosei Maruoka. Både “LIPS” och “FIRE BEAT” sätter ribban högt och förväntningarna är stora när musiken tar slut och hela Tokyo Dome fylls med mummel från publiken. Förväntningarna överskrids när Tokyo Dome plötsligt fylls med rösterna från alla Juniors som sjunger V6s “WA ni natte Odorou” (WAになっておどろう) acapella utan mikrofoner. Fans uppmuntras att sjunga med och hela Tokyo Dome ekar med en blandning av röster, vilket är alldeles magiskt att uppleva även via livestreamen. Om grannarna blev lite störda av sång kl 9:15 på morgonen så kanske det är förlåtet när man försöker förmedla sin kärlek till andra sidan jorden… kanske.
Med tanke på hur strikt det har varit med COVID-19 guidelines och liknande för konserter samt att publiken har tvingats vara tysta så kändes detta moment som en våg av lättnad. Inte nog med att man får uppleva de råa, unika vokalerna från idolerna, vi får även äntligen ta del av det. För en del kanske det känns lite obekvämt att sjunga med i en låt man inte känner igen helt och en del kanske hellre väljer att njuta av stunden att höra sina favoriter sjunga utan mikrofon. Oavsett så är dessa moment mellan artisterna och fans unika och även via livestreamen känner man sig delaktig.
Innan WASSHOI går in i nästa del av showen så sjunger alla Kanjani∞’s (関ジャニ∞), “LIFE~Me no Mae no Mukou he~” (LIFE ~目の前の向こうへ〜) samtidigt som de är på väg till main stage där de alla försvinner bakom en ridå som täcker hela vyn av scenen. Innan nästa låt får vi se ett montage av övriga talanger från agenturen som säger titeln på showen – “What’s Showing?”.
När ridån faller så avslöjas ett mäktigt och massivt scenupplägg med alla Juniors på olika trappsteg och platåer där de sjunger och dansar till Tackey & Tsubasas (タッキー＆翼) “REAL DX”. Det är en klassiker som känns som ett måste för Juniors att någon gång i sitt liv utföra. Imponerande är det minsta man kan säga när man ser alla Juniors på main stage tillsammans.
Cirka 20 minuter av showen har gått åt och hittills känns det välbalanserat när det kommer till skärmtid för varje grupp – vissa individer som får lite mer tid än andra men det är inget som man reagerar på i första taget. Att få möjligheten att se Juniors som sällan lyfts fram i vanliga sammanhang är uppmuntrande och det är kul att se vad framtidens generation har att erbjuda, även om många av Juniors fortfarande är väldigt unga. Det är nästintill skrämmande hur talangfulla många är vid så tidig ålder men det bådar gott för framtiden!
Många av de nuvarande etablerade Junior grupperna har original låtar som de ofta framför och WASSHOI är inget undantag.
HiHi Jets öppnar första gruppdelen med “FRONTLINE”, ett starkt nummer där de tar sig från main stage till andra sidan av Tokyo Dome på rullskridskor medan de hypar upp publiken i introt. De fem medlemmarna fyller arenan med jubel, eld och rök och fans viftar ivrigt sina penlights i takt med musiken. Medlemmarna Mizuki Inoue och Soya Igari framhävs extra i denna låt med Mizukis stabila och klara sångteknik medan Soya är den huvudsakliga drivkraften i låten med sin imponerande och karismatiska rapp. “FRONTLINE” är den perfekta låten av alla deras låtar att köra i Tokyo Dome då den lämnar ett starkt intryck för nya fans men även för deras lojala fans.
Nästa nummer är Lil Kansais (Lil かんさい) som ger oss ett mycket gladare och gnistrande uppträdande med deras egna låt “Lil Miracle”. Refrängen är medryckande och med ett leende på läpparna nynnar man gärna med. Med deras unga röster, med medlemmen Takuya Nishimura i spetsen, och energiska dans så utstrålar Lil Kansai en sådan glädje och energi som man ofta brukar associera idoler med.
Johnnys’ Jr.s minsta grupp, till antalet medlemmar, SpeciaL bjuder på ett sensationellt framträdande av deras låt “Sensation” (センセーション), fartfyllt och imponerande från start till slut. Medlemmarna Tatsuru Matsuo, Ren Hayashi, Kodai Nakamura och Yuki Wada ses ofta som bakgrundsdansare till andra grupper så att se dem fyra stå på main stage som huvudakt istället är emotionellt, speciellt med ett flertal andra Juniors som bakgrundsdansare. Med “Sensation” visar kvartetten att de har lika mycket att ge som övriga grupper med fler medlemmar och Yukis high note i sista refrängen sitter perfekt. De avslutar sitt nummer mitt på scenen tillsammans med sina bakgrundsdansare innan kameran ändras till andra sidan av Tokyo Dome.
Ae! group står väntandes med fullt band set och introt till deras låt “PRIDE” spelas samtidigt som plattformen de står på sakta höjs. “PRIDE” kan vara en av den nuvarande generationens mest utmanande och respektingivande låtar bland alla Johnnys’ Jr. låtar. Vid första versen känns det annorlunda och det tar ett tag innan poletten trillar ned att det som saknas är deras vanliga backing track.
Denna gång har alltså Ae! group valt att framföra “PRIDE” utan extra stöd och extra vokaler, nästan som de vill förmedla ett budskap. Alla instrument hörs tydligt, även Ken Kojimas keyboard som ofta drunknar i ljudet av Masaya Sanos trummor och Yoshinori Masakados gitarr. Taisei Fukumotos bas mullrar genom låten med Richard Kusama Keitas stabila och klara röst är ett perfekt komplement till led-vokalerna. Deras passion och energi smittar av sig och hel Tokyo Dome är som förtrollade. Sångmässigt har Seiya Suezawa gjort bättre framträdanden med “PRIDE” men trots det så är det en rå charm i det hela.
“It’s my PRIDE, just that is enough for me” ekar genom Tokyo Dome när Seiya står ensam på scenen i mitten som han har under sprungit till. Det är extremt mäktigt och ger en gåshud att se honom stå där, omringad av tusentals fans och förväntningar. Kombinationen av låttexten och charmen att det inte är perfekt tar “PRIDE” till en helt ny nivå av respekt och beundran och man förstår att det är mer än bara stolthet som Ae! group känner för låten.
Showen lugnar ned sig lite med fyra Juniors som får chans att visa upp sina talanger och roa publiken innan nästa segment börjar. Det är kul att se de yngre idolerna ta för sig och få chansen att inte bara visa upp sig men även få erfarenhet av att prata och uppträda inför större publik. Ofta göms dessa yngre pojkar bakom de äldre som bakgrundsdansare så att se dem stå på egna ben och att charma publiken är bedårande.
Nästa segment är showens Shuffle Corner där olika Juniors mixas ihop för att framföra olika covers av diverse låtar av andra Johnny’s artister – gamla som nya. Resultatet är en salig blandning av Juniors som vi vanligtvis aldrig brukar få höra tillsammans.
SMAPs “Lion Heart” (らいおんハート) är först ut och första gruppens sång fyller Tokyo Dome tillsammans med passande vatteneffekter runt om den upphöjda mitten scenen. Tack vare att scenen roterade sakta fick alla i publiken chans att se alla på scenen. Bishonens Taisho Iwasaki imponerar med mjuka och sensuella toner tillsammans med bl.a. Shonen Ninjas Takumi Kitagawa. Ingen rast och ingen ro, nästa grupp Juniors kommer snabbt in på huvudscenen till KAT-TUNs “Real Face” och låten höjer pulsen men det är kortlivat. Samma grupp Juniors sjunger även ARASHIs “One Love”, raka motsatsen till “Real Face”, lite som att visa att de kan göra mer än bara en genre.
Innan man ens hinner blinka så står nästa grupp Juniors redo, ledda av Bishonens Hidaka Ukisho och 7 MEN Samurais Reia Nakamura och utstrålade den perfekta idol-energin till Hey! Say! JUMPs “Kimi Attraction” (キミアトラクション). Det är leenden och skratt genom hela framträdandet och man kan helt enkelt inte sluta le. Näst på tur var Kanjani∞s “Omoidama” (オモイダマ) med en grupp klädda i uniformerna från Johnny’s Sports Day och leds av HiHi Jets Yuto Takahashi och gruppen kan även kallas för “Basebollgruppen” då många av medlemmarna är stora baseboll fans.
Varje Junior får chans att introducera sig själva och när det är Shonen Ninjas Ren Kubos tur får det en att inse att tiden springer iväg. Ren var nyligen jätteliten men nu har han växt upp? Det är otroligt hur snabbt de växer. Medan de framför ARASHIs “GUTS!” delar de även ut signerade bollar till lyckliga fans i publiken genom att (surprise!) använda basebollträn.
Efter att de bugat inför alla så ekar Tokyo Dome med beatboxing innan musiken för “S.C” startar och vi bjuds på ett uppdaterat nummer av låten. “S.C” framfördes först för fyra år sedan i den senaste Johnnys’ Jr. Dome-konserten. Låttexten till detta rappnummer är skrivet av de medverkande Juniors och de visar upp att de inte bara kan sjunga utan att de kan rappa också. Hela framträdandet, även kallat Team Garry, leds såklart då av HiHi Jets Soya Igari, vars smeknamn är Garry. Han medverkade även för fyra år sen i original uppträdandet och har sedan dess utvecklats stort och visar vart skåpet ska stå. Som avslutning på den första halvan av Shuffle Corner bjuds vi på en fantastisk akrobatisk show till V6s “MUSIC FOR THE PEOPLE”.
En av de främsta anledningarna till varför Johnny’s idoler är så charmiga och häpnadsväckande är bl.a. att de ofta besitter mer talanger än “bara” att sjunga och dansa. Att kunna göra en bakåtvolt är något som man ofta brukar dela upp Johnny’s artister i – de som kan och de som inte kan.
Alla Juniors i detta nummer kan mer än bara en bakåtvolt. Med 7 MEN Samurais Rinne Sugeta i spetsen så imponerar de alla stort med sina akrobatiska tricks och dans samtidigt som de sjunger. Inte nog med att de obesvärat utför akrobatiska under, de lyfter även varandra som om de väger mindre än en fjäder. Det kan dock vara resultatet av hård träning och inte att de använder magi då många av dem passar på att visa upp sin vältränade form genom linnen och löst åtsittande kläder. Rinne specifikt påminner publiken att uppmärksamma honom extra genom att dra upp linnet i slutet av framträdandet. Nästan så man kan tro att han gör det med flit för att distrahera en.
Efter att ha hållit andan i några minuter får man chans att andas när SpeciaL gör en liten, men magisk, mellanakt. Tatsuru Matsuo visar upp sina balett kunskaper och Kodai Nakamura sjunger melodiskt innan det byts till en kombo man minst kunde gissat sig fram till.
7 MEN Samurais Taiko Sasaki på trummor tillsammans med Ae! groups Yoshinori Masakado på gitarr. Denna mellanakt är kortlivad men oj, så fängslande. Båda artisterna är grymt duktiga på sina respektive instrument och kombinationen är slående och man kan bara önska sig mer, mer, och mer.
Tokyo Dome fylls med spänd förväntant när huvudscenen lyses upp i blått och rött ljus som delar scenen på mitten. Juniors från olika grupper dyker upp på scenen och utför en fightscen mellan varandra, uppdelade i Öst VS Väst, dvs. Tokyo VS Kansai, och påminner om pjäsen DREAM BOYS. Med det röda ljuset som bakgrund så leds Tokyo Juniors av Bishonen och HiHi Jets och de framför Shonentais (少年隊) “Maittane Konya” (まいったネ今夜) innan ljuset ändras till blått och deras motpart, Ae! group och Boys be med Kansai Juniors, tar över scenen med Secret Agents “Secret Agent Man”.
Det intressanta med detta upplägg är att se den lekfulla, men ändå seriösa, spänningen mellan Tokyo och Kansai Juniors. De må alla vara Johnnys’ Jrs. men det finns ändå en vänlig rivalitet mellan regionerna som pushar talangerna mot varandra och för att växa tillsammans.
Det teatriska fortsätter när en blandning av Juniors intar scenen med svajande tyg som props och gör en utmärkt föreställning av Kondo Masahikos (近藤真彦) cover av “Andalusia ni Akogarete” (アンダルシアに憧れて). Ännu en klassiker som man ser många Juniors bakgrundsdansa till någon gång under sin karriär.
“Fun! Fun! Fun!” är den nyaste låten för Johnnys’ Jrs. som tar både publiken och grupperna med på en glädjefylld resa genom Tokyo Dome. Inte en sekund av låten är tråkig och man kan se genom kamerorna hur alla har riktigt kul. Låten inkluderar även en portion där man introducerar varje grupp och det är så kul att läsa låttexten och hitta referenser till gruppen som introduceras. HiHi Jets Soya Igari och Lil Kansais Ruku Toma hettar till det med en liten rapp-fight på mitten scenen som hypar upp likväl alla fans som artister.
Låten i sig är enkel att hänga med i, speciellt som internationellt fan då de mest catchy delarna är helt på engelska och det är svårt att sitta still. Man kan tänka sig det är ännu svårare för fans på plats att stå still och man kan se alla penlights ivrigt vifta omkring i luften. “Fun! Fun! Fun!” tar glädje och skoj på en ny nivå och förhoppningsvis kommer vi få se mer av denna låt i framtiden i olika sammanhang!
Ungefär halva delen av konserten har gått åt men tiden går så fort när man har roligt att det inte känns som det. Alla Juniors utom HiHi Jets, Bishonen och Ae! group lämnar scenen och dessa tre grupper tar hand om mellanaktpratet. Charmen med mellanaktprat som detta är att man får se personer som man oftast inte får se tillsammans prata med varandra. Exempelvis har vi Ae! groups Taisei Fukumoto och HiHi Jets Soya Igari som berättar om ett roligt moment som hände dem nyligen och berättelser som dessa får man sällan se på scen och det uppskattas väl hos fans!
Mellanakten ger oss lite tid att hämta lite luft, andas ut och förbereda oss på nästa Shuffle Corner. Först ut var en liten duett sektion som började med att Kei Adachi och Kane Mori framförde ett gulligt framträdande av Sexy Zones Kento Nakajimas “CANDY ~Can U be my BABY~”, självklart komplett med gigantiska godisklubbor. Go!Go!kids Jinsei Hamura och Boys bes Atsushi Ito tog sen över scenen med musöron för att dansa med till före detta NEWS-subunit Tegomass’ (テゴマス) “Chu! Chu! Chu!”. Sist ut av duetterna är Lil Kansais Takuya Nishimura och Shonen Ninjas Kairu Tamura som tog sig an Kis-My-Ft2s Hiromitsu Kitayama och Taisuke Fujigayas duett “REAL ME”. Inte nog med att de tar upp main stage, de får även hela Tokyo Dome att skrika sig sanslösa med sitt passionerade framträdande.
Det blir ingen riktig andningspaus när mitten scenen sen lyses upp och den tillfälliga Johnny’s duon Shuji & Akiras (修二と彰) “Seishun Amigo” (青春アミーゴ) börjar spelas och man är redo att se gruppen av Juniors framföra denna Johnny’s klassiker.
Dock så går inte saker riktigt som tänkt… fast varför skulle det när vi har bl.a. Ae! groups Ken Kojima OCH Taisei Fukumoto på scen samtidigt. Om kaos inte fått en inbjudan innan så är kaos redan närvarande och redo att släppas lös. Första versen hinner knappt börja förrän Boys bes Shintaro Sumi högljutt avbryter hela framträdandet med ett skrik och därifrån rullade det bara utför…
Publiken bjuds på ett av de roligaste komedi sketcherna på länge, där varje medlem på scen får chansen att introducera sig men också visa upp lite av sina talanger. Taisei Fukumoto var förvånansvärt tyst en lång stund, när han oftast brukar vara den som skojar runt och drar dåliga (men roliga!?) skämt, men det visar sig att han har förberett kaos i fickan.
Helt skamlöst tar han av sig sin jacka för att göra en imitation av KAT-TUNs Kazuya Kamenashi, som också var en av medlemmarna av Shuji & Akira samt hjälpt till att producera WASSHOI. Det är en viss charm i denna typ av humor och för vissa så behövs det inte ett gympass denna dag för att träna magmusklerna i alla fall!
En annan höjdpunkt i sketchen är när självaste Kazuya Kamenashi ringer till Kens mobil för att berätta lite om sina tankar om numret och det är först efter detta som dem lyckas framföra låten ordentligt… skulle man kunna tro men det tog ett försök till av kaos och rackartyg innan de till slut dansade och sjöng som förväntat. Ingen rast, ingen ro…
SixTONES’ “Hysteria” kan för många äldre fans ha en bild av SixTONES ifrågasättande rymd kostymer som aldrig såg dagsljuset efter första användningen. WASSHOI framträdandet tar “Hysteria” till en annan dimension genom ett mer sensuellt intryck med vita skjortor (halvt uppknäppta), stolar och med glimten i ögat. Bishonens Yuto Nasu och 7 MEN Samurais Katsuki Motodaka sticker speciellt ut i mängden med ett exceptionellt uppträdande, både sångmässigt och intrycks-mässigt.
Från sensuellt till intensivt på några sekunder, nästa grupp Juniors visar distansen mellan det sensuella och det som kommer härnäst. Kis-My-Ft2s “Distance” leds av Ae! groups Richard Kusama Keita, 7 MEN Samurais Taiko Sasaki och Shonen Ninjas Nao Oriyama, några av generationens främsta dansare, i det mest danstunga numret i hela showen. Inte nog med att de framförde låten galant sångmässigt, alla Juniors i låten fick visa upp sina enastående danskunskaper och man kan inte mer än kolla på dem med respekt och beundran.
Volymen skruvas upp ännu mer när vi bjuds på ett bandframträdande av 7 MEN Samurais Rei Yabana (bas), Ae! groups Yoshinori Masakado (gitarr), Masaya Sano (trummor), Shonen Ninjas Kohei Aoki (keyboard), Kosei Hiyama (trummor) och Michiharu Inaba (violin). En dubbel uppsättning av trummor är något man inte vet man behöver i sitt liv förrän man upplever det.
Grabbarna spelar en intensiv version av SixTONES “Special Order” och det kan vara ett av de mest imponerande framträdandena på länge. Inslaget av Michiharus violin i melodin vart genialt och kombinationen av Rei och Yoshinoris exceptionella bas- och gitarrteknik och skicklighet imponerar starkt, vilket gör “Special Order” till en version som framhäver originalet ännu mer. Det visar än en gång hur mångsidiga Johnnys’ Jr.s är och det är inte bara dans och sång som är huvudakten. Hela Tokyo Dome dras med i numret och man vågar knappt andas.
Shuffle Corner avslutas starkt men konserten är långt ifrån slut. Nästa låt är Bishonens “Kiseki ga Okiru Toki” (奇跡が起きるとき), en vacker ballad som får hela arenan att lysa upp i vita penlights. Att se fans kollektivt vifta sina penlights i takt med musiken är alltid en underbar syn att se, både för fans på plats och via skärmen.
Magin försvinner inte bara för att man är mil ifrån Japan. Många internationella fans som kollar på showen är delaktiga med penlights och merchandise framför sina skärmar, i ett försök att känna sig mer närvarande. Det är alltid uppskattat och värmer ens hjärta när det dyker upp bilder på sociala medier hur fans från olika länder visar upp sin passion och kärlek för sina favoriter. Samspelet mellan fans och artister lyckas att gå över de normala gränserna med hjälp av livestreams som denna och får en att känna sig som en i mängden och inkluderad.
AmBitious’ “Reach for the sky” peppar upp publiken med sitt anime-opening sound och trots det är ett litet knaggligt uppträdande så visar gruppen stor potential, särskilt med medlemmar som Gaku Kawashita och Takeyuki Mayumi som hanterade de höga tonerna imponerande. Det kommer bli intressant att se vad AmBitious har att erbjuda i framtiden!
Shonen Ninjas “Journey Must Go On” var en favorit från JOHNNYS’ World Next Stage, och att se den i en arena som Tokyo Dome är mäktigt. Gruppen på 21 medlemmar intar mitten scenen och låten är medryckande och peppande, perfekt som till exempel en temalåt för en sportmatch eller liknande! Det är svårt att inte le och gunga i takt när alla i Shonen Ninja entusiastiskt dansar och sjunger inför alla och visar exakt vad de har att erbjuda. Koreografin till låten är även skapad av medlemmen Nao Oriyama.
Bandupplägget är tillbaka och på huvudscenen står 7 MEN Samurai redo att framföra “Shout (シャウト)” – ett intensivt rocknummer där Reia Nakamura visar upp sitt breda arsenal som gruppens center. Numret är grovt och laddat, precis som gruppen själva på scen. 7 MEN Samurai är inte rädda för att stå ut från mängden och “Shout” visar deras dedikation till det. Sångmässigt är detta nog ett av de bästa från Reia, där han börjar låten på en mörkare ton än vanligt och lägger grunden för growlen som Rei Yabana adderar i bakgrunden senare. Taiki Konno visar upp sin sångtalang med stabila och resonerande stämmor och höga toner. “Shout” tar de vanligtvis gnistrande idolerna till en råare version som visar starkt att det finns mer än bara glitter och paljetter till deras image. Reias sångutveckling imponerar stort och när han tar sin megafon och går ned på knä medan han sjunger “Breaking down, be free” ger en gåshud och rysningar ända ned i benmärgen. 7 MEN Samurai visar upp ett nummer som säkert många sent kommer glömma.
“Shout” följs av Boys be som sjunger f.d. Johnnys’ Jr. gruppen 7WESTs “Dial Up”, en livlig låt som den unga gruppen utför galant både sång och dansmässigt. Go!Go!kids utför Johnnys’ Jr.-låten “Kono Aozora wa Wasurenai” (この青空は忘れない), vilket gav gruppen en chans att visa upp sina talanger och framtida potential som grupp. Båda grupperna är ganska nyligen skapade och många av pojkarna är väldigt unga fortfarande. Det är dock ingenting som stoppar dem från att väcka beundran från publiken. Unga talanger som dessa är vad som ger framtida Juniors som kollar på showen inspiration och motivation.
Nästa segment i WASSHOI är ett japanskt tema och denna del sändes även live gratis på YouTube tidigare i juli. När man såg detta segment utan att ha sett resten av showen kändes det ganska spretigt och obalanserat men fortfarande imponerande. Efter att ha sett showen från början så kändes denna del inte alls lika spretig.
Man får en inblick i den japanska kulturen och hur artisterna integrerar den i sin musik och shownummer. För någon som är van vid att oftast bara se artister dansa och sjunga, men också för lojala fans, så är dessa nummer riktigt storslagna och praktfulla. Man tas till en annan värld för en kort stund med andan i halsgropen och man kan känna stoltheten från grupperna när de utför olika konster på scen.
HiHi Jets dyker upp mitt i Tokyo Dome i traditionella kläder med japanskt tema och åker rullskridskor genom arenan samtidigt som de sjunger SHONENTAIs “Nihon Yoi Toko Makafushigi” (日本よいとこ摩訶不思議), följt av ett uppträdande av Shibugakitais (シブがき隊) “Sushi Kuine” (スシ食いねェ!) samt Shonen Ninja som briljant utför Ninjas (忍者) Omatsuri Ninja (お祭り忍者).
Ingen show är komplett utan traditionella japanska taiko-trummor och Johnnys’ Jr.s gör en inte besviken. Hela main stage är fylld med Juniors som energiskt spelar medan resten sjunger NEWS’ “weeeek”, där de även lekfullt byter ut en del av låttexten och sjunger “wasshoi” istället. Ett annat element som läggs till i numret är att en del av idolerna dansar i geta, traditionella japanska skor, som i sig är lite krångliga att bemästra så faktumet att pojkarna även kan dansa i dessa är beundransvärt!
Än får man inte andas, KinKi Kids “Tsukiyo no Monogatari” (月夜ノ物語) fångar publiken i ett drömlikt läge där varje artist förtrollar en om och om igen per person som dyker upp. Än en gång så imponerar Ae! groups Yoshinori Masakado med en majestätisk entré från mitten av main stage och lämnar alla som tittar helt livlösa. Vissa nummer behöver komma med en varning…
King & Princes “ichiban” bjuder oss på en föreställning med lightsaber-svärd, en lite mer modern tolkning av svärdskonst som sedan övergår till ännu ett akrobatiksegment, även det leds av 7 MEN Samurais Rinne Sugeta som fångar publikens uppmärksamhet med sina rörelser. Det får en att tro att vem som helst kan klara av att göra bakåtvolter mitt i Tokyo Dome!
Höjdpunkten på detta japanska segment, och kanske även från hela showen, är SixTONES’ “JAPONICA STYLE”. Låten börjar med att Ae! group dyker upp på mitten scenen och denna låt låter Seiya Suezawa visa exakt vad han är kapabel till när det kommer till sång. Bishonen tar över från huvudscenen och snart kan hela skaran av Juniors ses på scenen. Tempot ökar och låten går in i en remix som inte bara är mäktig utan också är så medryckande att man inte vill det ska ta slut. Helt klart ett av de mest välproducerade numrena i hela showen.
Showen börjar skrida mot sitt slut, vilket märks i de kommande låtarna som är mer fokuserade på att ge fanservice till publiken, både på plats och också mot kamerorna för livestreamen. Dessa stunder är väldigt uppskattade hos fans då det ger dem en chans att förmedla sin kärlek, support och passion via sina uchiwas (i detta sammanhang egendesignade solfjädrar med meddelanden på) till sina favoriter men också en chans att få respons från artisterna. Det kan vara allt från en slängkyss, vinkning, en luftkram eller sten-sax-påse. Oavsett så är detta ofta en höjdpunkt för fans om de har turen att få fanservice.
Pojkarna kör låtar som Sexy Zones “Lady Diamond” (Ladyダイアモンド), Kansai Johnnys Jr.-låten “Kansai Island” (関西アイランド), “Yuki 100%” (勇気100%) och V6s “Can do! Can go!”. Stämningen är fylld med lycka och kärlek, ett underbart samspel mellan artister och fans som värmer och trots att det närmar sig slutet så visar inte artisterna något tecken på att de är redo att avsluta.
Känslan fortsätter när SMAPs “Yozora no Mukou” (夜空ノムコウ) börjar och det bjuds på ett rörande framträdande där en del av artisterna är på de rörliga scenerna för att komma närmare publiken högre upp, en del valde att sitta ned medan en del fortsatte att stå.
Ännu en acapella del framförs och återigen blir man rörd av deras naturliga talang att förmedla sin kärlek och respekt till sina fans. Att som fan få höra sin favorit sjunga utan stöd känns rörande och ens respekt och kärlek bara ökar som ett osagt, gemensamt löfte – “tro på mig så ska jag ge dig allt jag kan”.
“All Together Love”, en original Johnnys’ Jr. låt, är sista låten ut i showen och är även den en lugnare låt som låter grupperna fokusera på att förmedla sina känslor till publiken på plats och online.
Precis som alla andra Johnny’s shower så avslutas WASSHOI med ett sista, gemensamt jubel tillsammans med alla fans. Tokyo Dome ekar med artisternas rop av “Vi är Johnnys’ Jr.!” och fylls snart med gintape (en slags konfettiremsa) som fans försöker ivrigt att fånga och ta med hem som minne.
Efter att pojkarna en efter en försvunnit från scen efter sitt sista farväl så avslutas livestreamen och eftertexterna visas tillsammans med olika klipp från repetitionerna och lite behind-the-scenes klipp av WASSHOI, vilket gör att man blir lite sentimental att showen är över. Man får se en liten inblick i det hårda arbete som artisterna har lagt ned på föreställningen och även om det kanske vid första anblick ser ut att vara enkelt på scen så inser man att det är inte en dans på rosor.
Men det är inte slut än! Dra i bromsen! Under mellanakten meddelades det att Johnnys’ Jr. har fått en officiell Instagram. Överraskande nog så sändes en kort Instagram livestream av encore, vilket var kul även om det var kortlivat. Spännande!
WASSHOI är ett praktexempel på vad dagens Johnny’s talanger kan åstadkomma även fast de inte nödvändigtvis alltid är i fokus eller huvudakt. Något som är charmigt med Johnnys’ Jrs. är hur de alla hyser sådan kärlek mot varandra och respekterar den gemenskap som finns. Självklart finns det rivalitet mellan grupper och individer men det är alltid så rörande att se de olika idolerna samspela med varandra. Alla vill samma sak – to bring smiles to your world.
Det kanske är en självklarhet för många att en artist ska göra sitt yttersta för att visa upp sig men när det kommer till Johnny’s, speciellt Johnnys’ Jrs., så är det inte självklart. Man blir oftast charmad för att dessa idoler känns så familjära. När man väl fastnat för en Johnnys’ Jr. så startar man en resa tillsammans med sin favorit, man växer upp med denna och ser hur han ständigt förbättras och tar sig an nya utmaningar.
Charmen ligger inte i perfektion eller i talang. Det ligger i villkorslös kärlek från båda hållen. Som fan älskar man sin favorit villkorslöst, genom vårt och torrt, och som idol gör man i gengäld sitt bästa för att visa upp sig själv så öppet som möjligt – likväl för lojala fans som mot potentiella nya fans. Shower som WASSHOI stärker endast dessa känslor.
Oavsett vart man är ifrån eller vem man är, nytt fan eller gammalt, så har Johnnys Jrs. något för alla intresserade. Det är lovande för framtiden att man har möjlighet att se en sådan spektakulär show via en livestream när det tidigare varit att man måste vara på plats i Japan. Tiderna förändras och även om en livestream aldrig kan ersätta den unika upplevelsen på plats så är det en bra kompromiss som ger fler personer möjligheten att uppleva det magnifika och unika som Johnny’s har att erbjuda.
Som titeln säger; “What’s showing?” så finns det förhoppningar på att livestreams som detta blir en norm i framtiden så man enkelt kan svara:
“Johnny’s“.